April 2013
Tillbakaresa till Portugal i mitten av april. Vi möts av en strålande sol och temperaturer runt 25 grader, underbart!
I Marina de Lagos märks hur seglingssäsongen är i antågande, båtar börjar segla iväg mot nya äventyr. Själva arbetar vi vidare med att-göra-listan, i ett måttligt tempo. Nyttigheterna varvar vi med utflykter, både i närområdet och längre bort.
I Lagos ligger 1700-talskyrkan Igreja de Santo Antonio, ett nationalmonument som kallats juvelen i Algarves krona. Antonius av Padua var det lokala regementets skyddshelgon och hedersöverste.
Runt Faro är landskapet ytterst låglänt. Några låga, avlånga öar, eller om man så vill, sandrevlar, skiljer Atlanten från ett grunt vattenområde utanför terra firma. Vi besöker en av dem, Ilha da Faro, förbundet med fastlandet via en liten bro. Jag skriver Ilha da Faro istället för Faro-ön, det låter betydligt tjusigare, eller hur? Bebyggelsen är relativt modern men patinerad.
För alla badentusiaster har stranden mot havet diamond standard! OMG!
Under en tid har vi haft hård nordlig vind, Nortadan, eller om man så vill, den längs västkusten förhärskande portugisiska passadvinden. Over the top för alla som seglar sydvart! Alla ni minnesgoda hemsideläsare minns säkert att när undertecknade i fjol gick söderöver längs Portugals kust hade vi stiltje, stiltje, stiltje... Men vem har sagt att vindarna är rättvisa?!
